Visar inlägg med etikett potatissallad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett potatissallad. Visa alla inlägg

söndag 12 juni 2011

Sommarfrestelse

Det här med att äta lagom... jag har rätt bra koll på det nuförtiden, med smarta mellanmål som hjälp för att vara lagom hungrig vid huvudmålen. Jag vet vad som är en lagom portion, och jag vet vad den ska innehålla för att jag ska bli mätt och nöjd. Men så blir det sommar, och så kommer färskpotatisen, och så gör jag potatissallad med typ vinaigrette i tusen varianter... och det är så jäkla gott. Sommarens utmaning alltså, att komma ihåg det där med att äta lagom, även när det står färskpotatissallad på bordet. Som i förrgår, t ex, då gjorde jag den här lilla bagatellen med finstrimlad späd fänkål som fick marinera en stund i citronsaft och olivolja, innan jag rörde ner hackad gräslök, timjan och dill, och nykokta småpotatisar och morötter. Jojo. Utmaning, I tell you...

måndag 2 augusti 2010

Korvpytt och potatissallad


Kvällens middag ovan var apselut busgod. Man skulle kunna hitta på en liten historia om att korvpytten till vänster var planerad och genomtänkt, men då hittar man som sagt på. Istället gjorde jag som vanligt, stack in huvudet i kylen och plockade ut det som hade kortast förväntad livstid kvar, och lagade något av det. Korven är av sorten Domaca (balkan-bondekorv), en sådan där jätteköttig rätt hård variant. Steker man sådana rätt upp och ner blir de lite jobbiga att äta tycker jag, man skär för stora bitar och det blir tungt att tugga. Skurna i skivor får de en massa extra mumsig stekyta, och dessutom ger de smak åt grönsakerna om man steker alltsammans tillsammans. Jag hade fänkål, gul zucchini och en halv chilifrukt som var närmast döden, och alltså fick göra korven sällskap i pannan. Blev hur bra som helst! Jag steker på korven först, och sänker sedan värmen när jag kör i grönsakerna och låter dem sedan puttra tillsammans ganska länge. Krispiga grönsaker kan vara lite överskattat, tycker jag. Mjuka, nästan mosiga och korvsmakande är väl så bra.

Potatissalladen till höger innehåller en massa creme fraiche som jag hade i kylskåpet, för bäst-föredatumet var ju inte förrän i augusti... hoppsan, det har visst blivit just augusti. Potatissallad alltså, förutom creme fraichen också med majjo, dijonsenap, skånsk senap, salladslök, vitvinsvinäger och småtärnad gurka. Salt och peppar förstås. Brilliant!

fredag 16 juli 2010

Potatissallad

Sommar. Semester. Lovely. Vi har varit på en tripp till Finland, det var väldigt trevligt. Och varmt. Men vi klagar inte. Snart är det höst igen.

Att vara på resande fot är kul, men aldrig blir jag så inspirerad att laga mat som då jag inte kan. Men nu när vi är hemma och dessutom är lediga, är jag superpeppad att laga sommarmat! Idag blev det fisk och en superdupergod potatissallad.

Jag tycker att vinägrettpotatissallad är helt sjukt gott. Lätt att variera dessutom. I den här salladen ingick förutom potatisen färska ärtor som levererades med Mossagårdslådan igår. Hur gott som helst! Dessutom lite supertunt skivad färsk lök och gräslök, ett par finhackade sardeller, och så en vinägrett på rapsolja (hälften kallpressad och hälften vanlig), äppelcidervinäger och skånsk senap. Fingerlicking good, I tell you.

Sedan är det ju lagom smart att laga potatissallad som inte går att sluta äta, samtidigt som man försöker hålla lite sådär lågkolhydratlinje. Nåja, så kan det vara.

Skulle göra melonsorbet till efterrätt, men glassmaskinen kunde inte arbeta särskilt effektivt i 30 graders värme, så den får stå och frysa till imorgon. I frysen alltså.