Tjejmat

Värst vad det var stillsamt på den här bloggen, kan man tycka. Jo, för jag har börjat gå på pulverdiet. Inte vidare likt mig, kan man vidare tycka. Jag håller med, och kanske skriver jag lite mer om just det en annan dag. För nu ska jag skriva ner vad jag lagade till en tjejmiddag hemma hos mig i lördags!

Lax (fast egentligen var det regnbåge) med philadelphiafyllning
8 port

8 portionsbitar lax (eller regnbåge)
200 g philadelphiaost
6-8 soltorkade tomater
en kruka basilika
salt och svartpeppar

Blötlägg tomaterna i hett vatten i ca 20 minuter, och krama sedan ur dem. Blötläggningsvattnet kan du spara till risotton nedan. (Använder du tomater i olja, så låt dem bara rinna av och använd gärna lite av tomatoljan när du steker löken till risotton.) Finhacka tomater och basilika och blanda med philadelphia, salt och peppar. Lägg fisken i en smord ugnsform, skär en skåra uppepå varje fiskbit och fyll med oströran. Kör i ugnen, 200 grader i 15-20 minuter.

Saffransrisotto à la Annica
8 port

1/2 purjo, finstrimlad
1 finhackad mild röd chili
olivolja
4,5 dl vitt vin
1/2 pkt saffran
6 dl avorioris
11 dl kycklingbuljong + ev tomatblötläggningsvatten, se ovan
rivet skal av 1/2 citron
30 g smör
1,5 dl riven parmesan
ev salt och vitpeppar

Fräs purjo och chili mjuka i olivolja ien gryta utan att de tar färg. Tillsätt vin och saffran och låt koka upp. Häll i riset, och koka under omrörning tills vätskan har sugits upp. Häll sedan i ett par slevar buljong åt gången, koka försiktigt under omrörning tills vätskan kokat in, och upprepa tills buljongen gått åt och riset sammanlagt har kokat ca 20 min. Tag grytan från värmen och riv i citronskalet. Rör i smör, och när det har smält, parmesan. Servera direkt, gärna med extra parmesan.

Chokladfondant, se här.

Hallonglass

3 dl gammeldags mjölk, eller 3%
3 dl vispgrädde
1 msk honung
1 tsk gelatinpulver eller 1 blötlagt gelatinblad
5 äggulor
1,5 dl råsocker
1 krm ekologiskt vaniljpulver
250 g frysta hallon
0,5 dl råsocker
1 tsk hallonvinäger

Koka upp mjölk, grädde och honung. Rör sedan i gelatinpulvret eller det urkramade gelatinbladet. Under tiden som mjölkblandningen kokar upp, vispa äggulorna med råsocker och vaniljpulver ljust och luftigt. Häll en del av den varma mjölkblandningen över äggvispet under fortsatt vispning, och häll sedan alltihop tillbaka i kastrullen. Fortsätt vispa och värm (ev över vattenbad, men jag kör direkt på plattan) tills smeten tjocknar.

Koka ihop hallon och råsocker till en sylt. Passera sedan genom en sil, så att såsen blir slät. Kyl glass-smet och sås över natten.

Kör glass-smeten tillsammans med halloncoulisen i glassmaskin. För över den i lämplig burk eller bunke. Frys några timmar.

Pumpamarmelad

Marmelad-dags igen! På Älska Mat-mässan häromveckan smakade jag en väldigt god pumpa- och äppelmarmelad med kanel, och i kylen låg en liten pumpa som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra av. Dessutom har det stått en bunke med äpplen som jag plockat i Alnarps-parken på köksbänken rätt länge, och trots att de började se lite ledsna ut, och dessutom hade varit gratis, så ville jag hellre göra något av dem än att bara slänga dem. Häpp - marmelad!

Pumpa- och äpplemarmelad med kanel
nästan 2 honungsburkar

400 g pumpakött
400 g äpple, skalad och urkärnad vikt
1 bit kanelstång
1 dl vatten
400 g (rå)socker
1,5 tsk röd melatin (eller ta syltsocker istället)

Dela pumpaköttet och äpplena i små bitar. Koka med vatten och kanelstång under lock tills pumpan är mjuk, kanske 30 minuter. Tillsätt socker, och koka på svag värme i 15 minuter. Blanda melatinet med lite socker, rör ner i grytan och koka 2 minuter till. Häll upp på varma burkar och låt svalna upp och ner.

Busgod chokladglass

Halloween... firar vi det egentligen? Jag säger nja, det har väl kommit för att stanna, men är ändå inget vi lägger så mycket krut på här hemma. Barnen gillar konceptet, förstås, så lite räliga djur kröp omkring på middagsbordet...

Chokladglass med balsamvinäger har jag testat förut, och den här gången blev det en annan variant, med kanel och kardemumma. Busgott!

Kryddig chokladglass med balsamvinäger

2 msk balsamvinäger (jag använder en dyrare variant till glass, Saltå Kvarns Gran Riserva)
2 msk ljust muscovadosocker
3 dl vispgrädde
3 dl gammaldags mjölk
2 msk kakao
1 tsk kanel
1/2 tsk kardemumma
5 äggulor
1 1/2 dl råsocker
1 krm vaniljpulver
1/2 tsk gelatinpulver (eller 1 blötlagt gelatinblad)

Koka ihop balsamvinäger och muscovadosocker till en sirapsliknande konsistens. Tillsätt vispgrädde, mjölk, kakao (sikta i för att undvika klumpar), kanel och kardemumma (sikta dem också) och låt blandningen koka upp. Rör i gelatinpulvret och låt det smälta. Vispa ihop äggulor, råsocker och vaniljpulver tills det är vitt och pösigt. Häll över en del av gräddblandningen under vispning, och häll sedan tillbaka allt i kastrullen och sjud tills det tjocknar (inte koka). Kyl smeten över natten och kör sedan i glassmaskin. Lägg över smeten i en kyld form eller burk, och frys några timmar.

Resthantering blir lyxmellis

När man kommer hem från jobbet kan man behöva något "stärkande", något som får en att orka tills den riktiga middagen är klar. En snabbmellis helt enkelt. Råkar man ha ett på gränsen till övermoget päron och en överbliven stump Kvibille ädelost hemma, så är saken biff. Toppa med lite hasselnötsolja och ett par sönderbrutna valnötskärnor, och du har en tallrik med smaker som gjorda för varandra!

Älska Mat!

Idag har jag varit på matmässa minsann, Älska Mat i Malmö. Riktigt trevligt var det, smakprover överallt och jättebra produkter. Jag kunde ha handlat med mig massor om det inte vore för begränsningar i tid och plånbok, men det blev åtminstone en sjukt god slovensk tryffelsalami från Armano's, och getosten Rebus från Hvens Getost. Tillsammans med min krusbärsmarmelad med whiskey och ett glas rött blev det söndagsmys som hette duga!

Ute är det höst...

... men i köksfönstret är det sommar ännu!

'Hungarian Hot Wax'

'Hot Orange'

Low-carb-gröt

Mikkan skriver oerhört klokt om kostvanor och förhållningssätt till mat. Jag tänker väldigt liknande, men tar mig aldrig tid att formulera mina tankar för någon annan än mig själv, i huvudet. Så jag länkar istället. Det här är ett jättebra inlägg om kolhydrater och hur low-carb inte måste innebära no-carb. Dessutom innehåller det ett finfint recept på frukostgröt som jag har ätit hela veckan. Jag har druckit många frukost-smoothies de senaste veckorna, men nu när det börjar bli kallt och ruggigt ute känns en varm gröt med lagom tuggmotstånd helt rätt på morgonen. Mikkans variant innehåller hackade mandlar, men jag har använt valnötter istället, helt enkelt för att jag inte har orkat hacka mandlar vid kvällens blötläggning utan har brutit ner lite valnötter istället. Så här:

Low-carb-gröt
1 port

1 msk solrosfrö
1 msk pumpafrö
1 msk dinkelflingor (jag har även testat med rågflingor, gott!)
1 msk helt bovete
10 sönderbrutna valnötskärnor
1 torkat fikon eller aprikos, klippt i småbitar
1 dl vatten
1 msk linfrö
lite salt
1/2 dl vatten
1 ägg

Blötlägg solrosfrö, pumpafrö, flingor, bovete, nötter och fikon i 1 dl vatten över natten. Häll över alltihop i en gryta och tillsätt linfrö, salt och 1/2 dl vatten till. Låt koka ihop till en gröt. Knäck i ett ägg och rör runt. Servera med kanel och mjölk, bitar av äpple eller päron är också jättegott i.

Höstfint på trappan

Det här med prydnadskål och knasiga pumpor är inte riktigt min grej. Men alunrot, cyklamen, murgröna och mjuka små mosskuddar blev fint, tycker jag.

En långlagad gris till

Idag var det dags för ett långkok igen. Gris och tomat, "som vanligt", och dessutom en tärnad kålrot som passade jättefint in i sällskapet. Det behövdes lite piff på slutet, så då toppade jag med ett smörstekt fräs av enbär och apelsinskal.

På Citygross häromveckan hittade jag durra, ett litet gryn som presenterades som ett "spännande alternativ till couscous och quinoa", ungefär. Maken gav ifrån sig ett uppgivet läte när han läste det - "Behövs det verkligen ett alternativ till quinoa?" undrade han. Hehe, sådär tänker inte jag när jag hittar nya grejer, jag läste nog bara "spännande", och så fick den åka med hem... Jag kokade den 25 minuter, enligt förpackningens instruktioner. Då hade grynen fortfarande en liten kärna, men kanske är det så det ska vara? Smaken var helt ok i allafall, jag tror att de skulle funka ännu bättre i en sallad.

Långlagad gryta på gris med tomat och kålrot
6-8 port

3 gula lökar
3 vitlöksklyftor
smör att steka i
1 kålrot
1,2 kg skinkstek
salt
2 små gula chili (jag har en rikbärande planta 'Hot orange' i köksfönstret, så nu hamnar det chili i det mesta
1 burk tomater, jag använde Muttis finkrossade
2 lagerblad
1 tsk torkad timjan
8 enbär
rivet skal av en apelsin
liten klick smör

Skala och dela löken, och skär den i tunna skivor. Skala vitlöksklyftorna och dela dem i mindre bitar. Stek lök och vitlök på mellansvag värme i en ugnsfast gryta tills de mjuknar och får lite färg. Kör i tärnad kålrot och hackad chili mot slutet. Salta köttet runtom, och lägg det i grytan. Häll på tomater. Sätt in grytan i ugnen, 125 grader i 3 timmar. Ta sedan ut grytan, vänd på köttet och tillsätt lagerblad och timjan. Sätt in i ugnen ytterligare 1,5 timme. Ta upp köttet och dela det i mindre bitar. Det är så mört att du kan göra det med två gafflar. Mortla enbären grovt, och stek tillsammans med apelsinskal i smör i ett par minuter. Toppa grytan med fräset. Servera med... tja, ris kanske ;-)?

Ugnspannkaka med kålsymfoni och bacon från en glad gris

Det här var kanske inte så mycket att blogga om egentligen. Ingen vidare bild heller, nu när det hinner bli mörkt innan man hinner ut och fota. Men jag tyckte att det lät så trevligt, det där med kålsymfoni och glad gris. Rödkål och savoykål ingick i symfonin, och baconet kom från Lillehems utegrisar. Lite comfort food sådär en onsdagskväll.

Ljuvliga lammfärsdolmar

Det här blev bra. Riktigt bra. Kanel och citron är fina smaksättare till lammfärs, särskilt i kombination med fetaost. Och så chili och rosépeppar för lite sting. Och savoykål för att den är så vacker. Ja, ni fattar...

Lammfärsdolmar med kanel och fetaost
4 port

1 savoykålshuvud
1 stor schalottenlök
1 msk smör
1 dl matvete
1 tsk kanel
1,5 tsk rosépeppar
rivet skal av 1/2 citron
1/2 dl finhackad persilja
1 liten chilifrukt
400 lammfärs
1 ägg
salt, svartpeppar
1 pkt fetaost, 200 g
5 tomater
4 sardellfiléer
olivolja till formen

Skär av 8-12 blad på savoykålhuvudet. Förväll dem några i taget 1-2 minuter i kokande vatten. Låt rinna av.

Finhacka schalottenlöken och stek den på svag värme i smör tills den mjuknar. Låt svalna. Koka matvetet enligt anvisningarna på paketet och låt den svalna.

Blanda lök och matvete med kryddor, citronskal, persilja, finhackad chili, lammfärs och ägg. Krydda med salt och svartpeppar. Dela fetaosten i lika många stavar som du har kålblad.

Grovhacka tomaterna och koka ihop dem till en sås tillsammans med finhackade sardeller. Salta ev lite.

Skär bort den grova bladnerven på savoykålbladen (inte ända upp) och lägg på en klick färs och en bit fetaost. Rulla ihop och lägg med skarven nedåt i en ugnsform smord med olivolja. Skeda över tomatsåsen. Sätt in i ugn, 225 grader i 30-35 min. Servera med exempelvis klyftpotatis.

Pastafri lasagne

Igår hade jag en beställning på lasagne från äldsta sonen. Samma dag hade jag fattat beslutet att skärpa till mitt kolhydratintag en aning, det har blivit lite mycket korvbröd och annat på sistone. Således fick det bli två lasagner - en med pastaplattor och en med en massa grönsaker. Faktum är att jag hade nog föredragit grönsaksvarianten i vilket fall som helst, men se det hade inte barnen...

Så här gjorde jag, se det som en skiss:

Lasagne med zucchini, grönkål och feta

Gör en enkel köttfärssås (köttfärs, lök, tomater på burk, lite balsamvinäger, salt och peppar). Koka minst en halvtimme, den ska inte vara för såsig.

Gör en vanlig bechamelsås, krydda med lite muskot.

Grovhacka några grönkålsblad. Stek i smör med några vitlöksklyftor och en liten strimlad chili tills kålen börjar mjukna, kanske tio min. Lägg i några nävar grovstrimlad spenat, och låt den sjunka ihop. Salta och peppra.

Skär en zucchini i smala skivor på längden. Skiva även ett pkt fetaost tunt.

Varva köttfärssås, bechamel, zucchini, grönkålsfräs, feta och bechamel i en ugnsform. Ha bechamelsås som översta lager. Grädda i 200 grader, 25-30 min. Dra några extra varv med svartpepparkvarnen vid bordet.

Rosa coleslaw

Lillkillen fick önska fredagsmiddag, och bestämde sig för korv med bröd. Kul. Festligt, liksom... Men jag bakade egna korvbröd efter ett jättebra recept ur boken "Bröd från Brunkebergs bageri" av Helene Johansson, tog en lite kryddigare korv, och gjorde en väldigt god coleslaw på rödkål till! Ungefär såhär:

Rödkåls-coleslaw
en rätt liten sats

1 klyfta rödkål, kanske 250 g
1 morot
1 liten gul lök, eller en halv normalstor
1 dl creme fraiche
1/2 dl majjo
2 tsk grov skånsk senap
1 tsk vitvinsvinäger
salt och nymalen svartpeppar

Strimla rödkålen tunt. Lägg den i en stor skål, och häll över kokande vatten så att det täcker. Låt stå så ett par minuter, och låt sedan kålen rinna av i ett durkslag och svalna. Riv moroten, och skär löken i supertunna skivor. Blanda creme fraiche, majjo, senap och vinäger i en skål, och vänd ner grönsakerna. Smaka av med salt och svartpeppar.

Onsdagsburgare

Ikväll blev det enklast möjliga burgare till middag. Eller OK, enklast möjliga hade förstås varit att svänga förbi McDonald's på vägen hem. Och att baka hamburgerbröden själv kanske är att krångla till det, enligt vissa. Men nu är jag ju som jag är, och eftersom jag ändå bakade ljusa surdegsbröd igår så kunde jag ju lika gärna göra hamburgerbröd av en del av degen.

Själva biffarna är i allafall bara basic, och sedan en skiva prästost och lite chipotle-majjo (Santa Marias chipotle-pasta och köpe-majonäs, Kavlis ekologiska gillar jag bäst) på. Inget grönfoder. Gott så.

Upptäckter

Idag har jag haft två aha-upplevelser. Båda handlade om nya trevliga sätt att använda råvaror. Båda involverade en mixer. Ingen av dem hamnade på bild, tyvärr...

Först ut - granatäpplet. Jag gillar smaken, men ogillar att tugga på kärnorna. Det gnisslar liksom i tänderna, funkar inte i munnen helt enkelt. De är snygga att strö över grejer, men en frukt innehåller för många kärnor för att bara ha att dekorera med. Lösningen hittade jag i boken "Raw Food" av Erica Palmcrantz. Mixa, sila och drick. Galet gott, och riktigt lyxigt till frukost. Två granatäpplen ger ett glas juice.

Sedan - pumpa! Jag köpte en hokkaidopumpa i lördags på bondens egen marknad, mest för att den såg så fin ut och jag inte kunde låta bli. Jag hade tänkt göra soppa på den, men egentligen smakar ju inte pumpasoppa så himla mycket. Sedan började jag fundera på pumpapuré och googlade lite, och kom fram till att det förmodligen var godare att ugnsbaka pumpan än att koka den. Så då gjorde jag det, halverade pumpan, gröpte ur kärnorna och körde halvorna i ugnen på 200 grader i en halvtimme. Lät dem svalna lite, gröpte sedan ur köttet och mixade med en hel del smör och en hel del creme fraiche. Salt och peppar och busgott blev det! Så kan man göra med en pumpa!

Långkokt pastasås på picnic-bog

Att stoppa in ett stycke kött med lite tillbehör på låg värme i ugnen på morgonen, och plocka ut en härlig köttgryta på kvällen - det har blivit något av ett standardförfarande här i huset på helgen. Barnen är inte alltid förtjusta i mat som kallas köttgryta, därför hackade jag köttet i mindre bitar idag och kallade den för pastasås. Det gick hem...

Sedan hoppade jag över pastan själv, och tillagade fin mångfärgad mangold ungefär så här (med timjan och citron) som tillbehör. Hur gott som helst, kan verkligen rekommenderas!


Långkokt pastasås på picnic-bog
6-8 port

1 stor gul lök (eller 2 mindre)
3 vitlöksklyftor
1/2 torkad ancho-chili (ta en hel om du vill ha lite mer hetta)
5 torkade tomater
1 kg picnic-bog (färsk styckningsdel alltså, inte den där trekantiga konserven...)
salt
2 lagerblad
1 tetra krossade tomater (500 g)
1 tsk hela korianderfrön
2 dl creme fraiche
salt och svartpeppar

Skala och klyfta löken, och lägg den tillsammans med vitlök, chili och tomater i en ugnsfast gryta. Salta köttet (dela det eventuellt i 2-3 delar) och lägg det i grytan. Tillsätt lagerblad, häll över tomatkross och korianderfrön. Lägg på ett lock och ställ in grytan i ugnen på 125 grader, 5-6 timmar. Tag upp köttet och lagerbladen, och stavmixa såsen tillsammans med creme fraiche. Dela köttet i småbitar och lägg tillbaka i grytan. Koka ihop en stund, kanske en kvart, och smaka av med salt och svartpeppar.

Fina fiskgrytan

Igår var det lördag, vilket innebär en förmiddagstur till Malmö och Bondens Egen Marknad. Jag hade bestämt mig för att handla fisk hos Blå Hoddans Fisk, som brukar stå där och sälja, men just igår var de förstås inte där. Jag handlade på mig en massa fina grönsaker i allafall, och efter att jag hejat på min otroligt begåvade hockeyspelande 7-åring som spelade match, åkte jag och 5-åringen till Lomma och handlade fisk. För fiskgryta skulle det bli!

Till fiskgrytan är aioli en höjdare, och idag rostade jag vitlöken en stund i ugnen. Det blir en mildare smak, men galet gott ändå.


Fiskgryta med saffran och tomat
6-8 port

6 potatisar
2 morötter
1 palsternacka
1 silverlök
olivolja, en rejäl skvätt
2 msk tomatpuré
1/2 pkt saffran
1 burk körsbärstomater + 1 burk vatten
1/2 dl vitt vin
1/2 dl vispgrädde
1 1/2 msk fiskfond
1/2 tsk torkad timjan
150 g skärbönor
400 g torskfilé
400 g laxfilé
salt, vitpeppar

Skär potatis, morötter och palsternacka i små tärningar, hacka löken. Fräs dem en stund i olivolja. Tillsätt tomatpuré och saffran, och fräs några minuter till. Häll på tomater, vatten, vitt vin, grädde, fiskfond och timjan, och låt koka i 20 minuter under lock. Dela skärbönorna i mindre bitar, lägg i grytan och koka i ytterligare 10 min. Skär fisken i tärningar, och rör ner dem i grytan. Dra från värmen och låt stå med locket på. Servera med aioli och ett gott bröd.

Aioli med rostad vitlök

3 vitlöksklyftor
1 tsk dijonsenap
1 tsk rödvinsvinäger
1/2 tsk salt
1 äggula
2 dl rapsolja
vitpeppar

Rosta vitlöksklyftorna med skalet på i ugnen tills de är mjuka. (Jag hade mina inne samtidigt som jag bakade bröd, ca 10 min.) Låt svalna. Ta fram och mät upp ingredienserna i god tid så att de blir rumsvarma. Senapen, vinägern och saltet (och de skalade mosade vitlöksklyftorna när de har svalnat) kan hällas i en bunke, men häll inte i äggulan i förväg. Häll sedan äggulan i bunken och rör om, och tillsätt oljan under konstant vispning, droppvis först, och sedan i en tunn stråle. Smaka av med vitpeppar.

Kolasåsernas kolasås

Fredag innebär glass, som vanligt. Den här veckan var det min tur att bestämma. Jag inspirerades av kombinationen lingon och kola, som i klassikern lingonpaj med tjinuski-sås. Det blev lingonglass med kolasås, helt enkelt. Lingonglassen blev - ärligt talat - ingen höjdare alls. Jag var för lat för att passera lingonsylt till coulis, och det var ett misstag. Bittra lingonskal var inte särskilt gott att tugga på.

Men såsen! För första gången testade jag att koka en burk kondenserad mjölk till dulche de leche, och hejsan hoppsan, det blir inte sista gången! En tjock, len och fin kolasås efter väldigt låg arbetsinsats - bara koka burken täckt med vatten i två timmar. Yummy!!

Bästa fredagsmaten

Lasagne har jag bloggat om förut, det finns ett par varianter i receptregistret. Idag gjorde jag det lite enklare för mig och lagade en lösare köttfärssås med creme fraiche i, istället för att göra både köttfärs- och bechamelsås. Fast såvärst snabblagat blev det ändå inte, jag hackade ner ett gäng grönsaker i såsen, och dessutom anser jag inte att man ska kompromissa med koktiden i en riktigt god köttfärssås. Bacon vill jag också ha i. Och vin. Och god ost förstås, idag blev det pecorino och mozzarella.

Lasagne med en massa goda grönsaker och ost
6 port

5-6 torkade tomater + 1 dl kokande vatten
1 pkt bacon
1 purjo
1-2 stjälkar selleri
2 vitlöksklyftor
1 bit zucchini, kanske en hel liten eller en bit av en större
1 morot
olivolja
800 g nötfärs
2 msk tomatpuré
3 dl rött vin
1 burk finkrossade tomater (Mutti är bra)
2 dl creme fraiche
2 msk hackad färsk rosmarin
180 g pecorino-ost
500 g mozzarella (finns i "korv-form" från Wernerssons)
salt och svartpeppar
lasagneplattor

Blötlägg tomaterna i kokhett vatten i 10-20 min. Strimla baconet och skär alla grönsaker i små tärningar. Fräs baconstrimlorna i lite olivolja, och tillsätt grönsakerna i pannan när baconet börjar få färg. Bryn grönsaker och bacon tillsammans en stund. Krama vattnet ur tomaterna (spara vattnet!), strimla dem, och blanda ner i pannan. Stek köttfärsen i en annan stekpanna. När den är genomstekt och smulig, tillsätt tomatpuren och blanda runt. Stek någon minut till. Blanda nu samman köttfärsen med grönsakshacket i en traktörpanna eller gryta. Tillsätt tomatvattnet och vinet, och låt det mesta koka in. Häll sedan på tomatkross och creme fraiche, och låt koka ca 20 min. Smaka av med salt och rejält med svartpeppar.

Riv pecorinon och skiva mozzarellan. Varva köttfärssås, plattor och ost i en smord form, sås först och ost sist. Grädda i ugn såsom anges på platt-paketet, ca 30 min i 225 grader. Trevlig helg!

Fläderbärsmarmelad

Jag och 5-åringen var ute på en liten promenad och hade händelsevis ett par plastkassar med oss. Fläderbär hade vi tänkt plocka, och när vi gick förbi ett vildäppelträd med massor av små äpplen, kunde jag inte låta bli att plocka lite där också. Gratis mat i naturen är svår att motstå... Sedan blev det marmeladkok!

Fläderbärsmarmelad med äpple, citron och kanel
ca 1,5 honungsburk

300 g fläderbär
300 g äpplen i småbitar
0,5 dl vatten
rivet skal av 1 citron
1 bit kanelstång
400 g socker
1 tsk melatin

Koka fläderbär och äpplebitar i vatten tillsammans med citronskal och kanelstång tills äpplena är mjuka, kanske 10 min. Tillsätt sockret under omrörning och koka ett par minuter till. Blanda melatinet med någon msk socker, rör ner och låt koka ytterligare ett par minuter. Ta upp kanelstången. Skumma och häll upp på varma burkar.

Köttbullar som resthantering

Ibland har man lite smågrejer som ligger och dräller och liksom ber om att få bli använda. Då är köttfärs bra. Den här gången var det en chilifrukt, en bit ingefära och en ruska persilja som fick hamna i köttbullarna. De blev jättegoda, och Hallongårdens hallonketchup var suverän till.

Köttbullar med chili och ingefära
6 port

1 kg köttfärs
2 skivor vitt bröd (eller gamla korvbröd)
1,5 dl mjölk
0,5 dl hackad persilja
1 lagom stark chilifrukt
1 tumme färsk ingefära
salt och svartpeppar

Lägg korbröden i blöt i mjölken i ca 10 min, och mosa sedan sönder dem. Blanda ner köttfärs, persilja och finhackad chili. Riv ingefäran med skalet på och krama ur saften i köttfärsen. Salta och peppra. Forma stora köttbullar med oljade händer, och stek dem i stekpannan tills de är genomstekta. Servera med quinoa, yoghurt och hallonketchup.

Torsk med fluffigt täcke

Om man gör glass enligt mitt recept varje vecka får man 5 äggvitor över att hitta på något kul med. Slänga kommer inte på fråga, och det finns en gräns på hur många äggvitor man behöver ha i frysen för att någon gång i framtiden kunna baka maränger av - alltså behövs det något annat bra sätt att ta hand om dem på. Oftast hamnar de i en omelett någon gång under helgen. Det är gott, för all del, men lite trist. Godaste sättet jag provat hittills är att använda dem i en fiskgratäng, enligt Smaskens-Annikas metod. Det blir ett gudomligt gott sufflé-liknande täcke, och det gjorde ingenting alls att jag bara använde hälften så mycket fisk som hon. Mer flufftäcke blev bara såsigt och gott till potatisen.


Receptet är väldigt likt Annikas, men några ingredienser är utbytta, helt enkelt för att jag inte hade exakt samma grejer hemma. Vansinnigt gott blev det hur som helst.

Torsk med fluffigt täcke
4 port

400 g torskfilé (fryst halvtinad går bra)
smör till formen
salt och vitpeppar
1 dl vispgrädde
1 dl creme fraiche
1 msk hummerfond
1/2 msk fiskfond
saften av 1/2 pressad citron
1 msk maizenaredning
5 äggvitor
1/2 dl finhackad gräslök
1 1/2 dl riven västerbottenost

Sätt ugnen på 175 grader. Lägg fisken i en smord form (dela på filéerna, eller skär i skivor om du använder torskblock). Salta och vitpeppra, och sätt in i ugnen i 15 minuter. Gör iordning täcket sålänge. Koka ihop grädde, creme fraiche, hummer- och fiskfond och citronsaft, red av med maizena till en stuvning. Låt svalna något, i vattenbad går det fortare. Vispa äggvitorna fluffiga, och vänd ner gräslök och ost, och till sist den något avsvalnade stuvningen. Bred fluffet över fisken och sätt in den i 15 minuter till. Servera med potatis och t ex kokta vaxbönor eller broccoli. Eller ärtor, eller vad du vill.

Överraskande gott

Det är tur att man har barn. 5-åringen ville ha rödavinbärsglass med blåbärssås när han fick välja i fredags. Hur gott som helst, och jag hade aldrig kommit på den kombinationen själv! På bilden ovan syns min andra portion...

Färsbiffar med berberis

Dagens middag fick stående ovationer från 7-åringen, och det hör minsann inte till vanligheterna, så jag är väldigt glad. Sedan är det en fröjd redan från början att laga mat när man har kylen full av nyskördat och närodlat, men det är inte lika kul att äta när barnen knorrar.

På tallriken finns nötfärsbiffar med berberis (recept nedan), svartvinbärsgele, kokta vaxbönor, ugnsrostad rotselleri med timjan och olivolja, bifftomat 'Sunrise', sparrispotatis, och så skogschampinjonsås med portvin i mitten. Ni fattar att det var gott, eller hur?

Färsbiffar med berberis
4 port

2 msk torkade berberisbär (smakar syrligt och trevligt, lite som lingon)
1 dl vatten
1 skiva vitt bröd, ej dagsfärskt (ett korvbröd går också bra...)
1 dl mjölk
600 g nötfärs
1 1/2 tsk salt
vitpeppar
1 msk lökpulver

Lägg berberisbären i blöt i vattnet en stund innan du börjar göra färsen, ett par timmar kanske. Blötlägg smulat bröd i mjölk i ca 10 min. Blanda sedan ner färs, berberis + blötläggningsvatten, salt, peppar och lökpulver. Forma färsen till 8-10 biffar, och stek dem genomstekta i smör, alternativt 3 min på varje sida, och låt gå färdiga i ugnen.

Bondens egen marknad på en pizza

Igår var en strålande vacker dag. Jag började med en tur på bondens egen marknad i Malmö, köpte finfina grönsaker och tänkte att här har jag ingressen till mitt nästa blogginlägg, dvs det här. Solsken, fantastiskt septemberutbud på marknaden, och så något gott recept som innehöll några av mina fynd.

Några barnfotbollsmatcher senare kom jag hem och skulle just sätta igång att laga mat, då jag upptäckte grannens katt i vårt vardagsrum. Denna katt tillhör inte mina favoriter eftersom han är elak mot mina katter, och dessutom använde vår garageuppfart som toalett hela vintern. Alltså jagade jag ut honom, men han var inte smart nog att ta sin tillflykt mot dörren, utan hoppade upp i fönstret, rev ner en av mina finaste blomkrukor som förstås gick sönder, blev rädd och hoppade upp i nästa fönster, varpå jag tämligen bryskt grep tag i honom för att helt sonika kasta ut kattj...n. Då bet han mig djupt i båda händerna, och när jag äntligen har fått ut kattskrället satt jag bara och skakade en lång stund med ordentligt djupa hål i händerna.

Tur då att jag redan hade bestämt mig för true comfort food till middag: pizza. Deg och tomatsås är desamma som i det här inlägget, och räcker till två plåtar. Vi gjorde en plåt till barnen med räkor, ananas, curry och jordnötter (vi delar inte riktigt pizzasmak, jag och barnen...). Det här receptet gäller den andra - goda - plåten.


Septemberpizza
fyllning till 1 plåt

200 g kantareller
smör
1 zucchini
1 silverlök
1 vitlöksklyfta
örtsalt
svartpeppar
1 pkt bacon
350 g riven västerbottenost

Kavla ut degen tunt, bred på tomatsås. Gör fyllningen såhär: Riv kantarellerna i bitar, stek dem mjuka i smöret (låt vätskan koka ur först). Skär 2 mm tunna halvmånar av zucchini och lök, och låt dem bli mjuka i svamppannan. Riv i vitlöken. Salta och peppra. Strimla och stek baconet i en annan stekpanna. Lägg det mesta av osten underst på pizzan, sedan svamp-zucchini-lök-blandningen och bacon, och lite ost överst. Grädda i 250 grader, ca 15 minuter.

Hur man tar hand om en knöl som kanske är en majrova

I Mossagårdslådan som kom förra veckan skulle det finnas en majrova. Jag tyckte mest att den såg ut som en kålrot, men så var jag förstås inte heller hundra på hur en majrova egentligen ser ut. En bildgoogling senare hade jag lärt mig att en majrova ofta är liksom rosa längst upp och har vitt "fruktkött", men att den också kunde se ut lite som en kålrot. Jahaja.

Jag skulle i allafall laga till den idag, hade jag tänkt, och när jag hade skalat och tärnat den och dessutom sniffat lite på den var jag helt säker på att det faktiskt var en kålrot. Sedan smakade jag den och blev osäker igen. Smaken var mycket mildare än den brukar vara hos kålrötter. Nåja, jag gjorde som jag brukar göra med kålrötter - bräserar dem mjuka med lite syra, lite sötma och lite piff. Vad det nu än var, så blev det gott. Kanske var det en majrova, men det här tillagningssättet funkar fint för kålrötter också.

Fänkåls- och citronbräserad kålrot. Eller majrova.
2 port (om enda tillbehör till kött/fisk, annars 4)

1 stor kålrot (eller majrova)
en rejäl klick smör
saften av en citron
1/2 tsk fänkålsfrön
1/2 tsk salt
1 msk honung
vitpeppar
finskuren slätbladig persilja

Skär kålroten i cm-stora tärningar. Stek dem en stund i smör i en traktörpanna utan att de får ta färg. Tillsätt citronsaft och mortlade fänkålsfrön, och låt bräsera under lock tills de är mjuka, kanske 15 min. Smaka av med salt, honung och vitpeppar. Rör ner persilja.

Smülpaj!

Nu börjar äppelsäsongen på allvar. Vi har två äppelträd, de ger inga enorma skördar, men några pajer blir det förstås. Smulpaj går snabbast, och vill man skoja till det lite så använder man citron istället för kanel, och müsli istället för bara havregryn. Häpp - "smülpajen" är född!

Smülpaj
4 port

4 stora äpplen eller 8 små
smör till formen
rivet skal av 1/2 citron
100 g smör
2 msk socker
1,5 dl vetemjöl
1,5 dl fruktmüsli

Smörj en ugnsform. Klyfta äpplena ganska tunt och fördela i formen. Riv citronska över. Smält smöret, och rör ner socker, mjöl och müsli. Fördela smeten över äpplena. Grädda mitt i ugnen, 225 grader i 15 minuter.

Kotlett och rotfrukter

Jag tänker fortsätta vidhålla att det bästa sättet att behandla ett stycke helt kött är att ploppa det i en gryta tillsammans med lite andra goda grejer, och låta det gå i ugnen på låg värme några timmar. Den här gången var köttbiten ett kilo urbenad fläskkotlett som fick gosa till sig med tomater och rotfrukter. Jag hade tänkt reducera såsen och kanske ha i lite creme fraiche, men när jag tog ut den ur ugnen och smakade så var den helt enkelt klar. Enklare än så här blir det inte. Knappast godare heller.

Kotlett i tomatsås med rotfrukter
4-6 port

1 kg urbenad fläskkotlett i bit
salt
smör
en liten kålrot
2 palsternackor
1 stor morot
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
1 tetra krossade tomater
en liten torkad chipotlechili
2 kvistar rosmarin

Sätt ugnen på 150 grader. Salta köttet och bryn det runtom i smör. Skala och skär rotfrukter och lök i stora bitar, och bryn även dem. Lägg kött och grönsaker i en rymlig gryta som tål ugnsvärme, häll över tomater och tryck ner chilin och rosmarinkvistarna. Ställ in i ugnen och låt koka tills köttet är mjukt och mört, ca 2-2,5 timmar. Ta upp köttet och skiva det, och servera tillsammans med rotfrukterna och tomatsåsen. Ris kan man ha till om man vill, eller kanske matvete eller quinoa.

Chokladglass för vuxna

I fredags var det min tur att bestämma glass-smak, och då tyckte jag att det var dags för choklad. Hur gott som helst, bara rätt upp och ner, men när man nu ändå ska göra sin glass själv så kan man ju liksom skruva upp smaken till ännu lite godare än hur gott som helst! Ungefär där låg min ambitionsnivå, så förväntningarna var ju rätt höga, om man säger... Någonstans i bakhuvudet låg ett recept som jag läst hos Rebecca, där det ingick balsamvinäger. Jag letade upp det och såg att hon även hade smaksatt sin chokladglass med kaffe och citronzest. Håhåjaja, det där måste ju helt enkelt testas! Jag använde samma smaksättning, men använde mig av lite mer ägg och socker. Resultatet blev riktigt bra, en vuxen chokladglass som liksom är mer än en chokladglass. Originalreceptet finns här, jag gjorde så här:

Chokladglass för vuxna
4-5 port

2 msk + 1 dl ljust muscovadosocker
2 msk balsamvinäger
3 dl vispgrädde
3 dl mjölk
1 tsk snabbkaffepulver
2 krm vaniljpulver
15 g kakao
en nypa salt
rivet skal av 1/3 citron
5 äggulor
20 g finhackade pistagenötter
30 g finhackad mörk choklad

Koka ihop 2 msk muscovadosocker med balsamvinäger till en sirapsliknande konsistens. Blanda i grädde, mjölk, kaffepulver, vaniljpulver, kakao, salt och citronskal och koka upp. Vispa äggulor med 1 dl muscovadosocker ljust och fluffigt i en annan bunke. Häll på en del av den heta gräddblandningen under vispning, och häll sedan tillbaka alltihop i kastrullen och vispa tills det tjocknar (över så stark värme du vågar, det får inte koka). Sila smeten, låt svalna, kyl över natten och kör sedan i glassmaskin. Varva smeten med hackade nötter och choklad och frys ett par timmar till.

Havtorns- och aprikosmarmelad

Att besiktiga bilen kan vara en lite småtråkig upplevelse, särskilt om det visar sig att saker man inte ens visste fanns har gått sönder. En positiv sak med bilbesiktningen, åtminstone i Lomma, är att det växer en massa havtornsbuskar längs vägen som leder dit. De är ett elände att plocka, men är ju så sjukt nyttiga så att jag tänkte att det kunde vara värt ett försök. Det tog en halvtimme att plocka 2 dl, och då var dessutom huden på mina händer perforerad både här och där. Men marmeladen blev så bra att jag tänker göra om det! Jag hade tänkt blanda ut dem med äpplen, men så fick jag syn på jättefina mogna aprikoser på Willys och tänkte om. Det blev en strålande kombo, alldeles särskilt tillsammans med fröknäcket i inlägget nedanför.

Havtorn- och aprikosmarmelad
ca 1 "honungsburk"

150 g havtorn (2-2,5 dl)
250 g aprikoser (5-6 st)
200 g råsocker (eller vanligt socker för all del...)
1/2 tsk röd melatin

Koka ihop havtorn, aprikoser och socker i några minuter. "Stompa" lite med potatisstöt eller något, för att havtornen ska gå sönder. Tillsätt melatin blandat med lite socker, och koka ett par minuter till. Skumma, och häll upp på varm burk.

Ny frasig favorit

Vissa recept är lite för bra för att vara sanna. Fast de ändå är det. Sanna, alltså. Som det här frö-knäcket som jag hittade hos Pytte, och sedan har bakat flera gånger eftersom det är både sjukt gott och löjligt lättbakat. Perfekt för att baka med barnen, och det blir nästan ingen disk alls. Gott att knapra på bara som det är, och dundergott med ost och havtornsmarmelad. Dessutom blir man populär på jobbet om man tar med sig en låda hembakat knäcke!


Frö-knäcke
1 plåt

2 dl majsmjöl
1 dl solroskärnor (alt. 1/2 dl pumpafrön + 1/2 dl solros)
1 dl sesamfrön (jag använde oskalade)
1/2 dl linfrö
1/2 tsk salt
1/2 dl rapsolja
2 1/2 dl vatten
flingsalt

Rör ihop de torra ingredienserna i en bunke. Tillsätt oljan och vattnet. Rör om till en jämn smet. Den blir väldigt lös, men det är som det ska vara. Låt smeten stå en liten stund (typ tills ugnen blir varm) så sväller den lite, känns det som i allafall. Häll ut smeten på ett bakplåtspapper (som förslagsvis redan ligger på en plåt..) och bred ut den riktigt tunt, ända ut till kanterna. Strö över flingsalt. Grädda mitt i ugnen, 150 grader, drygt en timme. Låt svalna på galler, och bryt sedan i bitar.

Krusbärsmarmelad med whiskey

För ett par veckor sedan var jag för första gången på Rögle Bär, en jättetrevlig självplock som jag fick tips av i den här bloggen. Där plockade jag (och svärmor) 4 kg vardera av vackert djupröda krusbär och enorma svarta vinbär. Jag var helt hög av bär-lycka, och så glad att jag fick tips om det här stället! Det blir fler turer dit, fast nästa år då, nu är säsongen slut.

För ytterligare några veckor sedan var jag på Hallongården utanför Trelleborg, och i deras gårdsbutik såg jag krusbärsmarmelad med whiskey. Jag köpte ingen, men sparade idén... Och när jag nu hade 4 kg nyplockade krusbär var det ju alldeles uppenbart vad jag skulle använda åtminstone 1 kg till. Googlar man på krusbärsmarmelad med whiskey så får man många träffar, men receptet är detsamma, och jag vet inte varifrån det kommer. Här är en av träffarna. Syltsocker anges i receptet, men jag hade inget utan använde vanligt strösocker och lite röd melatin istället. Och vaniljpulver istället för vaniljsocker. Så här:

Krusbärsmarmelad med whiskey
3 "honungsburkar"

1 kg krusbär
1 kg socker
2 tsk röd melatin
2 krm ekologiskt vaniljpulver
4 msk whiskey

Snoppa krusbären (här är det väldigt praktiskt med en svärmor på besök...). Mixa bären grovt och blanda med sockret i en gryta. Koka på hög värme i 4 minuter. Tillsätt melatinet blandat med ett par matskedar socker, och koka 2 min till. Ta av grytan från värmen och skumma av. Rör sedan ner vaniljpulver och whiskey. Fyll upp till kanten i varma burkar (låt dem stå i 100 grader ugn medan du kokar marmeladen) och sätt på locket. Låt burkarna svalna upp och ner, så blir det vakuum närmast locket.

Mera smoothie-tankar

Jodå, jag gjorde smoothie igen imorse. Repris på bananen, avocadon, yoghurten och nässelpulvret, men med aprikos, mandel och psylliumfrön istället för fikon och pumpafrön. Fast den här gången blev det inte lika gott, faktiskt. Fikonen var bättre än aprikoserna. Imorgon blir det banan, avocado, yoghurt, nässelpulver och några av följande:

Blötlagda torkade blåbär, tranbär, gröna russin, gojibär eller berberis;
Solrosfrön, linfrön, pumpafrön, mandlar, valnötter, pistagenötter eller jordnötter;
Frysta hallon, lingon, tranbär, blåbär, vinbär, jordgubbar;
Kanske lite honung, agavesirap, dadelsirap, mullbärssirap eller granatäppelsirap...

Allt ovanstående har jag redan hemma. Här ska inte behöva drickas samma smoothie två dagar i rad! Sedan gäller det bara att dokumentera vilka kombinationer som var bättre än andra...

Superfrukost

Jag gjorde en alldeles busgod, och dessutom löjligt nyttig, smoothie till frukost imorse. Lite inspirerad av raw food-tänket hade jag till och med blötlagt ett par svarta fikon kvällen före (som jag köpt på fantastiskt trevliga Råvarubutiken) tillsammans med pumpafrön. Dessa, och blötläggningsvattnet, mixade jag alltså imorse tillsammans med en banan, en avocado, lite yoghurt, och en tesked nässelpulver (också från Råvarubutiken). Jag hade inga större förväntningar på smaken, men jösses vad gott det var. Och pigg blev jag också, det kändes verkligen som en perfekt frukost. Imorgon fortsätter experimenterandet - banan, avocado och yoghurt blir en bra bas, men kanske blir det blötlagda torkade aprikoser och mandlar i? Eller blåbär från frysen? Torkade blåbär har jag också, förresten. Och en hel massa annat. Många smoothies ska det bli, tror jag bestämt.

Bulgurpytt med apelsinbräserade rotsaker

I veckans Mossagårds-låda fanns ett par kålrötter. Kålroten är lite klurig att variera, tycker jag. Rotmos förstås, men det funkar ju inte förrän vinterpotatisen är här. Idag hamnade den i en bulgurpytt, där jag först bräserade kålroten och moroten i apelsinjuice. Inte dumt alls till stekt torsk och en enkel gräddfilssås!

Bulgurpytt med apelsinbräserade rotsaker
4 port

1 liten kålrot
4 morötter
2 gula lökar
en rejäl klick smör
1 dl apelsinjuice
4 dl kokt bulgur eller matvete
1/2 dl hackad slätbladig persilja
salt och vitpeppar

Tärna grönsakerna fint, och bryn dem lätt i smöret i en traktörpanna. Häll på apelsinjuice och låt småkoka under lock i ca 20 min. Rör ner bulgur och låt allt bli varmt. Tillsätt persiljan, och smaka av med salt och peppar.

Hallonripplad citronglass

Varje fredag gör vi glass i glassmaskinen, och turas om att välja smak. Den här gången var det 7-åringens tur, han ville ha citronglass ripplad med hallonsås. Ett av hans bättre val, måste jag säga.

Jag är väldigt nöjd med mitt grundrecept på glass, så nu använder jag det hela tiden, och lägger till smaksättning. Ska vi äta glassen på fredagkvällen, så gör jag glass-smet och ev sås/sylt/coulis på torsdag kväll, och så får det stå i kylen och bli riktigt kallt till det är dags att köra glassmaskinen på fredagsmorgonen. Lite pyssel och planering alltså, men helt klart värt besväret!

Hallonripplad citronglass
4 port

Glass-smet
3 dl gammeldags mjölk, eller 3%
3 dl vispgrädde
1 msk honung
2 citroner
1 tsk gelatinpulver eller 1 blötlagt gelatinblad
5 äggulor
1,5 dl råsocker
1 krm ekologiskt vaniljpulver

Hallonsås
250 g frysta hallon
0,5 dl råsocker

Koka upp mjölk, grädde och honung tillsammans med det rivna skalet av citronerna. Rör sedan i gelatinpulvret eller det urkramade gelatinbladet. Under tiden som mjölkblandningen kokar upp, vispa äggulorna med råsocker och vaniljpulver ljust och luftigt. Häll en del av den varma mjölkblandningen över äggvispet under fortsatt vispning, och häll sedan alltihop tillbaka i kastrullen. Fortsätt vispa och värm (ev över vattenbad, men jag kör direkt på plattan) tills smeten tjocknar. Rör sist i den pressade saften från citronerna. Sila smeten, för att få bort citronskalen och ev gelatin-"klumpar".

Koka ihop hallon och råsocker till en sylt. Passera sedan genom en sil, så att såsen blir slät. Kyl glass-smet och sås över natten.

Kör citronglass-smeten i glassmaskin. För över den i lämplig burk eller bunke, och varva glasslager med hallonsås. Frys några timmar.

Lax med inspiration från öster

Nu är det som roligast med grönsaker. Grönsakshandlaren på torget hade jättefina svenska vaxbönor, och så har vi ju vår egen runda gurka (längst ner till höger på bilden).

En flaska sesamolja har stått och blängt på mig från sin plats på köksbänken, men jag har inte haft någon Asien-inspiration på länge. Den här gången fick maten lite asia-touch i allafall, laxen är stekt i rapsolja och lite sesamolja, och grönsaksfräset till vänster (som ska steka på svag värme i minst 20 minuter!) smaksatte jag med en tumme riven ingefära mot slutet, och strödde över lite furikake (en japansk smaksättare med sesamfrön, alger och shiso).

Till barnen kokte jag ris också, men de åt inte så mycket, så jag får försöka hitta på något kul med resterna. Och äta dem själv också, förmodligen. Hur det går med motionerandet (som skulle kompensera mitt kolhydratintag)? Nja... inte så bra, typ. Borde börja cykla till jobbet.

Dundermat

Det här blev bara så jäkla gott. Dessutom supernyttigt utan att vara präktigt, och späckat med smak. Extra häftigt är att jag inte har kryddat med någonting förutom salt och korven, en Gyulaer från Västchark. Förutom korven innehåller grytan små hela champinjoner, lök, zucchini, lammfärs, kikärter, halverade körsbärstomater och fetaost. Smör till stekning, men ingen extra vätska alls, det räcker med det som råvarorna innehåller. Men även om ingredienslistan är kort, så är det inte riktigt snabbmat ändå, det nog nog uppåt en timme att laga till. Tid är viktigt. Fetan låg inte i så länge, den behöver bara bli lite halvsmält, men annars är det bara att puttra på. Vi åt grytan med quinoa, det passade hur bra som helst. Nu är jag mätt!

Korvpytt och potatissallad

Kvällens middag ovan var apselut busgod. Man skulle kunna hitta på en liten historia om att korvpytten till vänster var planerad och genomtänkt, men då hittar man som sagt på. Istället gjorde jag som vanligt, stack in huvudet i kylen och plockade ut det som hade kortast förväntad livstid kvar, och lagade något av det. Korven är av sorten Domaca (balkan-bondekorv), en sådan där jätteköttig rätt hård variant. Steker man sådana rätt upp och ner blir de lite jobbiga att äta tycker jag, man skär för stora bitar och det blir tungt att tugga. Skurna i skivor får de en massa extra mumsig stekyta, och dessutom ger de smak åt grönsakerna om man steker alltsammans tillsammans. Jag hade fänkål, gul zucchini och en halv chilifrukt som var närmast döden, och alltså fick göra korven sällskap i pannan. Blev hur bra som helst! Jag steker på korven först, och sänker sedan värmen när jag kör i grönsakerna och låter dem sedan puttra tillsammans ganska länge. Krispiga grönsaker kan vara lite överskattat, tycker jag. Mjuka, nästan mosiga och korvsmakande är väl så bra.

Potatissalladen till höger innehåller en massa creme fraiche som jag hade i kylskåpet, för bäst-föredatumet var ju inte förrän i augusti... hoppsan, det har visst blivit just augusti. Potatissallad alltså, förutom creme fraichen också med majjo, dijonsenap, skånsk senap, salladslök, vitvinsvinäger och småtärnad gurka. Salt och peppar förstås. Brilliant!

Gurka

Det här är salladsgurka av sorten 'Chrystal Apple' som växer i vårt uterum. Kul form, tycker barnen (och jag), men inget man odlar för smakens skull. Den smakar faktiskt rätt mycket mindre än vanlig slanggurka.

Ricotta pancakes

Håhåjaja, så gott! Hade tänkt laga sådana här raringar till frukost, men av sömniga skäl blev de lunch istället. Receptet är en lätt modifikation av ett Leila-recept ur boken Guldkant på vardagen. Leila föreslår lönnsirap till, men det hade jag ingen. Turkisk yoghurt, mallorcinsk honung och polska blåbär fick det bli istället - och alldeles hemodlade krusbär!

Ricotta pancakes
8 st

3 ägg
250 g ricotta
2,5 dl mjölk
2,5 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
1 msk socker
1 tsk bakpulver

Dela upp äggen i gulor och vitor. Blanda gulorna med ricotta och mjölk. Blanda mjöl, salt, socker och bakpulver, sikta ner blandningen i äggsmeten och rör till en jämn smet. Vispa äggvitorna till skum (behöver inte bli lika fasta som till maränger.) Vänd ner vitorna i smeten försiktigt, en slickepott är bra. Stek sedan pannkakor i smör på medelvärme. Servera med exempelvis honung och färska bär, och tag emot folkets (barnens) jubel!

Kostfunderingar igen

Semester och kloka matvanor är inte alltid lätt att kombinera. Man kan ju tycka att det vore lätt nu när det finns tid till planering, men för mig verkar det funka tvärtom, att när jag släpper all annan vardagsplanering så faller klok-mat-tänket också. Alltså har jag känt att det är dags att skärpa till mig lite nu, det har blivit lite mycket kolhydrater i fel form. Och ju fler sådana jag äter desto fler vill kroppen ha. Igår gjorde vi ett lunchstopp på McDonald's, och jag försökte desperat få kroppen att inse att den ville ha kycklingsallad, men den fräste tillbaka att jag skulle knipa igen och beställa en McFeast med bacon. Så det gjorde jag. Suck.

Men sedan på kvällen lät kroppen mig veta att den nu var inställd på lite hälsosammare föda. Vegetariskt var den sugen på, till och med. Så då lagade jag ett grönsaksfräs på strimlad vitkål, fänkål, kålrabbi, lök och vitlök och åt tillsammans med en mustig tomatsås. Så gott.

Jag har börjat klura lite på det här med raw food. Inte som livsstil, men något mål då och då för att variera sig och testa smakerna. Som lunch på jobbet kanske. Eller frukost-smoothies. Frukt passar inte in i en LCHF-diet, men borde ändå kunna ingå i en balanserad kosthållning tänker jag. Även om det triggar igång kolhydratsuget. Men det känns ändå bättre med ren, rå frukt än processade spannmålsprodukter som pasta. Jag får prova mig fram helt enkelt.

Huset

Vi håller på att göra om 7-åringens rum. Det ska bli blått och grått, har han bestämt. Det låter kanske dystert, men den blåa fondväggen är lysande himmelsblå, och den grå blir neutral och fin. Slänger man sedan in en massa lego, så blir det färg så det räcker och blir över...

Jag var aldrig framme med kameran och tog någon före-bild, det hade varit kul annars. Rummet hade gamla, trasiga tapeter och någon slags matta från 50-talet eller något, så kontrasterna blir enorma. Men någon bild på det färdiga resultatet ska det väl kunna bli, så småningom. Taket och fondväggen är målade nu.

Vi har många liknande projekt på kö här i huset. 5-åringens rum är klart, sånär på lister som ska målas, men sedan är det vårt sovrum som ska fixas, hallen uppe och två hallar nere. Och köket. Och tvättstugan. Men det tar tid, och det får det göra. Badrummet uppe ska göras om i höst, men det gör vi inte själva.

Ibland blir jag stressad, och vill att det ska gå fortare. Men egentligen inser jag att vi har ett helt fantastiskt hus, för det har vi verkligen. Snyggt, rymligt, massor av förvaringsutrymmen, och ju mer vi fixar desto bättre blir det. Och läget är fantastiskt - lugnt och fridfullt, och ändå nära till tätort och storstad. Love it!

Sommarpizza

Jag borde verkligen ha tagit en bild innan jag satte in den här pizzan i ugnen. Jag vill nämligen berätta om den lövtunna bottnen, den fina tomatsåsen med örter, skogschampinjonerna, och de två sorterna ost. Inget av det syns ju direkt på bilden. Det blev lite mycket ost, kanske, men hur som helst väldigt gott.

Har du inte lust att läsa hela beskrivningen av hur jag lagade pizzan, så kommer de viktigaste punkterna här, för en lyckad pizza enligt mig:
- bra deg, tunn botten
- tunt lager tomatsås med färsk rosmarin
- svartpeppar och basilika på toppen

OK, bottnen först. Jag vill ha riktigt tunn botten på min pizza, både pga min kolhydratskepticism och pga att fyllning faktiskt är godare än deg. Då är det smart att göra en lös, men väl bearbetad och smidig deg som sedan kavlas ut med rätt mycket mjöl under och över. En deg som räcker till två plåtar görs såhär (från Kärlek, oliver och timjan av Anna och Fanny Bergenström):

1/4 pkt jäst smulas sönder i en bunke och rörs ut med 1/2 tsk salt och 1 tsk honung och 2 dl ljummet vatten. Tillsätt sedan 2 msk mjölk, 2 msk olivolja och 5 dl vetemjöl. Rör ihop till en smet, och bearbeta sedan ordentligt med maskin, degkrokar eller slev direkt i bunken. Degen kommer att vara väldigt lös, men det ska den vara. Låt jäsa i 1/2 - 1 timme. Mjöla sedan ett bakplåtspapper ordentligt, och kavla ut halva degen (hantera den med mycket mjöl på fingrarna) med mycket mjöl också mellan deg och kavel. När degen täcker hela pappret är den tunn och fin, och håller ändå ihop bra tack vare att den bearbetades så smidig innan jäsningen.

Under tiden degen jäser är det fiffigt att göra tomatsåsen. Det ska inte vara mycket tomatsås, utan så tunt lager som möjligt. Sås på en burk tomater räcker mer än väl till två plåtar pizza, det blir tom sås över. Jag fräser först en finhackad liten gul lök i rejält med olivolja tills den blir mjuk, men inte i för hög värme så den får så mycket färg. Det tar en stund, en kvart kanske. Sedan i med en burk krossade tomater och en skvätt tomatpure. Nu får det koka i kanske 20 minuter på svag värme. Härefter hämtar jag en ruska örter i trädgården, oregano och rosmarin är viktigast. Hacka, och rör i. Sist smakar jag av med salt och peppar och lite sötma och syra. Honung och vinäger vanligtvis, men igår tryckte jag i en liten klick crema di balsamico, den är både söt och syrlig.

Bred ut tomatsåsen tunt på degen, och strö sedan över lite riven ost. Sedan hade jag skinka och skogschampinjoner på, och sitt skivad mozzarella och svartpeppar. Grädda i 250 grader tills pizzan har fin färg, en kvart kanske. Strö sedan över färska basilikablad. Så gott!

Den glömda potatisen

När jag och rare maken var nyblivna sambosar i Uppsala i mitten av 90-talet åt vi ofta bakad potatis med någon geggig fyllning. Det var gott. Sedan glömde vi bort det. När vi för ett par veckor sedan stannade till i Jönköping för lunch innan vidare färd norrut, beställde vi bakad potatis med räkröra till mig och barnen - och noterade dels att det var gott, och dels att barnen också tyckte att det var gott. Inte så konstigt, kan man kanske tycka, men då ska man betänka att för mina barn är en utelunch som de har fått välja själva och inte består av kyckling-nuggets i någon form, väldigt... annorlunda. Vi åt och njöt av utsikten över Vättern (utom 7-åringen som mest tittade på tågen som också passerade oss).

Igår åt vi bakad potatis med smör, ädeloströra, rökt fläskfile, finskuren färsk rödlök och svartpeppar. Gott. Men det fattar ni ju, annars hade jag ju inte skrivit det här...

Potatissallad

Sommar. Semester. Lovely. Vi har varit på en tripp till Finland, det var väldigt trevligt. Och varmt. Men vi klagar inte. Snart är det höst igen.

Att vara på resande fot är kul, men aldrig blir jag så inspirerad att laga mat som då jag inte kan. Men nu när vi är hemma och dessutom är lediga, är jag superpeppad att laga sommarmat! Idag blev det fisk och en superdupergod potatissallad.

Jag tycker att vinägrettpotatissallad är helt sjukt gott. Lätt att variera dessutom. I den här salladen ingick förutom potatisen färska ärtor som levererades med Mossagårdslådan igår. Hur gott som helst! Dessutom lite supertunt skivad färsk lök och gräslök, ett par finhackade sardeller, och så en vinägrett på rapsolja (hälften kallpressad och hälften vanlig), äppelcidervinäger och skånsk senap. Fingerlicking good, I tell you.

Sedan är det ju lagom smart att laga potatissallad som inte går att sluta äta, samtidigt som man försöker hålla lite sådär lågkolhydratlinje. Nåja, så kan det vara.

Skulle göra melonsorbet till efterrätt, men glassmaskinen kunde inte arbeta särskilt effektivt i 30 graders värme, så den får stå och frysa till imorgon. I frysen alltså.

Tankar en torsdagskväll

Att jobba heltid och vara en god förälder och fru och samtidigt hålla hus och trädgård i representabelt skick, det är en rätt hopplös kombination. Helst ska man ju dessutom ha någon form av egentid då och då, hinna motionera och hålla sig smal och snygg, och givetvis ha en karriärplan och mål med sitt liv och allt det där.

Suck.

Mitt yrkesval har varit en slump. Det är en blandning av ödet, dålig självkänsla, och brist på alternativ som har lett mig till där jag är i karriären. Nu står jag här med en doktorstitel, och är därmed överkvalificerad till det mesta, och totalt omotiverad till det jag är kvalificerad till. Men - så har jag sedan 5 månader tillbaka arbetat 50 % på ett vikariat som handläggare på universitetet, något som utåt sett verkar som en nödlösning i väntan på något lite mer spännande. Det är bara det att jag stortrivs. För första gången i mitt yrkesverksamma liv känner jag att jag är på rätt plats. Och jag sköter jobbet på jobbet, får saker gjorda och känner mig nöjd när jag kommer hem. Så är det aldrig som forskare, man har aldrig gjort tillräckligt, allt kan och borde bli lite bättre. Det sliter. Jag vill inte ha det så.

Bra så, tänker ni - du har hittat något du gillar, grattis! Jo. Men det är inte riktigt så enkelt. Det finns en mer eller mindre outtalad praxis att man som forskare ska gilla att ha det lite förjävligt, att det är häftigt att jobba hårt för ingen utdelning, att de som inte pallar att satsa på forskningen är lite sämre människor. Jag borde inte behöva slösa någon energi på att bemöta sådana dumheter, men det drar energi ur mig utan att jag kan stå emot. På något sätt.

Jag vill prioritera mig själv. Jag vill må bra. Det kan låta som en klyscha, det kan låta själviskt, men faktum är att det är en ren överlevnadsinstinkt. Utan att må bra själv kan jag inte vara den jag vill vara, kan inte fungera som förälder, som fru, som vän. Och då är inte så mycket annat värt något.

Frukost

Jag har kört LCHF-grejen rätt strikt i drygt fyra veckor nu. Det funkar hur bra som helst. Visst har jag gjort undantag, som när man är bortbjuden och när vi i familjen gör vår egen fredagsglass, men jag har ändå gått ner över 4 kg. Helt ok.

Till frukost är det absolut enklast att äta ägg i någon form. Jag behöver mat snabbt när jag går upp, annars får jag en blodsockerdipp (eller vad det är) ungefär 10-15 minuter efter jag har vaknat. Typ när man har duschat klart, men inte pillifixat klart med handduk, bodylotion och kläder. Alltså tar det också för lång tid att koka ägg på morgonen, men det är ju lätt fixat på kvällen - om man kommer ihåg det, vill säga. Stekta ägg eller äggröra gör jag ibland, men jag känner visst motstånd mot stekos klockan sex på morgonen.

Men häromdagen kom jag på vad en kompis har talat så varmt för på Facebook för ett par månader sedan - äggmjölk! En "mjölk" på smör, ägg, kokande vatten och någon smaksättning som mixas med stavmixer - klockren frukost. Går snabbt att göra, kan intas uppkrupen i soffan utan krångliga bestick, blir lagom drickvarmt direkt, och mättar lätt fram till lunch. Sjukt bra. Det finns många variationer på nätet på proportioner och mängder, men ingredienserna är desamma. Så här gör jag:

Äggmjölk
1 port

25 g smör
2 ägg
smaksättning, tex snabbkaffepulver, kanel, kardemumma, vaniljpulver...
2 dl kokande vatten

Smält smöret direkt i mixerbägaren, i mikron. Tillsätt äggen, smaksättningen och häll över vattnet. Stavmixa ett par sekunder. Klart!

Fläskkarré i försommargrönska

Långkok är fint. Defitivt det bästa sättet att behandla ett stycke fläskkarré på, tycker jag. Vintermat egentligen, men det här är en somrig variant med tomater och färska örter. Det låter kanske lätt makabert, men jag fick inspirationen till den här rätten av ett gäng halvsorgliga tomater som låg i en skål och bönade och bad att få bli uppätna. Örter har jag i trädgården, och det är nu de är som bäst, innan de går i blom. Fast de går att använda då också, förresten. Så här gjorde jag:

Ett kilo fläskkarré ploppades ner i en emaljerad stekgryta, och så strödde jag över örtsalt runtom. Runtomkring hamnade grovt skurna tomater, en röd och en gul lök, några vitlöksklyftor, två lagerblad, och ca en dl färska örtkryddor (timjan, mejram, oregano och persilja). Sist 2 dl vitt vin, och sedan locket på och in i ugnen på 100 grader. Japp, bara 100 grader. Den ska stå där i 8 timmar nämligen, så det gäller att starta på förmiddagen.


Under tiden grytan står i ugnen hinner man med en hel del annat. Storstädning, för min del. Dessutom tog jag mig an spritning av de fina borlottibönor som kom med Mossagårdslådan i veckan. Man får passa på att titta ordentligt på dem medan man skalar, för efter kokningen är det fina mönstret borta.


När jag 8 timmar senare tog grytan ur ugnen, såg den ut så här. Ni fattar hur gott den luktade, eller hur? Jag plockade bort det mesta av örterna (pinnarna är ju inte så kul att ha kvar), lyfte ur köttet, och mixade sedan såsen.


Efter mixning ser såsen ut så här. Fin smak, men den behöver reduceras lite på spisen. Jag passade på att koka bönorna i såsen samtidigt. Det tog ca 45 minuter, hälften av tiden hade jag locket av och hälften på, för att få såsen lagom reducerad. Dessutom hade jag i en matsked rödvinsvinäger som fick koka med såsen, smaken blir lite murrig och platt av den långa tiden i ugnen annars.


Medan såsen kokar sönderdelade jag köttet. Det är en lätt match, det är supermört efter den långa tillagningen. Jag tar bort det mesta av fettet inuti köttbiten, tycker inte att det är så gott.


Kolla vilken kötthög! Det blir lätt ett par smakbitar medan man håller på... Jag skar köttet i mindre bitar, och vände sedan ner det i såsen.


En liten ruska till av örterna som var med i koket från början, hackade jag och vände ner till slut. Det blir fint, och gör mycket för smaken. Salta om det behövs, och svartpeppra.


Sedan är det dags att servera hela härligheten. Jag snålar på kolhydraterna, och kokade färsk strimlad vitkål några minuter till mig själv - det blev riktigt gott (och somrigt) till. Övriga familjen fick pasta, och verkade tycka att det funkade fint. Rött vin i glaset - det är ju faktiskt lördag!